Långhelg!

Jag är så nöjd!
Det är lördag morgon, jag har sovit med bara katterna som sällskap i natt. Ingen klocka, ingen liten sorkstork som ställer sig upp i spjälsängen vid 06.00 och vill ha sällskap, ingen karl.

Nu längtar jag så jag håller på att spricka! Packa kläder, mat, katter och sen är jag också på väg.
En lugn långhelg väntar. Bus och lek med nära vänner och barn imorgon. En extra god middag på måndag. Men inga andra jobbiga måsten som det så ofta är på nyårsafton. Det känns helt rätt.

Och när det gäller att tänka igenom året som gått så kan jag konstatera att mammalivet bara blir roligare. Pyret började året som en pyttebebis som ammade mest jämt, men avslutar som en lång (och rätt tung) liten pojke som älskar att pilla på skruvar och är bästa kompis med vår ena katt.

Att hantera ovissheten har blivit en del av vardagen för oss två vuxna.

Nä, nu är det dags att sätta igång! Åka till min fina lilla familj och fira av året som gått under dom lugnaste former. Perfekt!

Mys i en landstingssäng. 
Man tager vad man haver. 

21 december 2012

För en vecka sen så var vi på Huddinge sjukhus igen, det var dags att fylla på blodförrådet inför julhelgen. 
Dagen flöt på bättre än någonsin. Henry grät inte en enda gång, det var precis som att han knappt märkte nålen som sattes i port a cathen
Det var jul på barnsjukhuset, tomten var där och Henry fick en julklapp av sin favoritsköterska : ) Stämningen i bilen på väg hem var lättare och gladare än vanligt. Vi firade med en god fika och lite julklappsinköp. 
Mitt på dagen så fylldes vårt lilla rum av läkare. Vår ansvarige läkare, en annan som vi bara träffat en gång tidigare och så en student. 
Att låta lillens hb sjunka har inte gjort att hans benmärg har stressats igång. Den här gången hade han sjunkit till 76 och ingen kunde undgå att se den gulbleka hyn. Vår ansvarige läkare har läst och läst och läst ännu mer. Till slut hade han mailat till två läkare/proffessorer som har skrivit om sjukdomar i dom röda blodkropparna i “den stora boken om blodsjukdomar”. 
Det har resulterat i att deras chef, chefen för barnhematologi på ett sjukhus i Boston, har visat intresse och vill att Henrys benmärgsprover nu ska skickas över Atlanten för vidare analys. 
Nu väntar mer väntan. En spänd väntan. På sjukhuset i Boston samlas hematologer från hela landet en gång i månaden och diskuterar olika fall. Henry kommer att vara ett…
USA. 
Många experter, många fler erfarenheter och många fler födda barn. Kanske…? 
Tills vi har några svar så fortsätter vi med livet så som vi oftast gör. Just nu förgyllt av pulkaåkning och snöpromenader med världens gosigaste Henry : ) 

Dagens hb

låg på 84 och vi väntar på besked om vilken dag vi ska komma in för nästa blodtransfusion. 
Besvikelsen brände innanför mina ögonlock idag igen. 
Det var lättare att leva i vetskapen om att det var fel på produktionen av dom röda blodkropparna, som vi gjorde från april till november i år, än att ha det som det är nu. 
Att nu ha att göra med en konstaterat frisk benmärg och ett tillstånd som aldrig förr har skådats är mer frustrerande än allt som vi redan har råkat ut för under den här resan. 
När jag blir såhär besviken och det under några timmar på dagen känns som att sorgen är oändlig… då brukar jag tvätta håret extra noggrant eller måla naglarna i någon klar färg. Med både under och överlack för mesta möjliga glans. Ju ytligare aktivitet desto bättre, som motvikt till allt det djupa : ) 
Eller så tittar M och jag på någon riktigt löjlig komediserie.
På kvällens agenda ligger därför dom här aktiviteterna högst på priolistan:
Hårtvätt
Om-målning av naglar
Big Bang Theory med världens finaste karl
Och så det viktigaste av allt: Tummen upp för att imorgon är en ny dag. 

När tid finns

Sen jag började jobba så har jag funderat mycket på huruvida jag skulle fortsätta att skriva på min lilla blogg eller om det var dags att sluta. Tiden hemma blir ju så knapp om man jämför med tiden man hade som föräldraledig. Omställningen har varit stor och liten på samma gång. 

Men nu är jag varm i jobbkostymen och har vi har kommit in i en ny vardag som känns bra och det kommer att dyka upp inlägg här när det finns saker att skriva om. 
Min Dagens Bild som världens bästa pappa mailade över idag : )

Tredje advent

Hoppas att ni har haft en mysig adventshelg. Här avrundades en trött men väldigt mysig dag med att klä granen och smaka på knäcken. Och så var det Jul med Ernst : ) Jag älskar Jul med Ernst! 
Och så morgondagens hb på Henry… M tror runt 85. Får jag be er att hålla tummarna för runt 90? Eller så högt ni vill såklart, det är jag som är försiktig. Det är med oro i magen som jag går och lägger mig ikväll. 

Testing testing!

Mmhmmm…. so far so good.
Den här dagen har varit så fylld av kvalitetsgos med lillsork att jag blev alldeles matt nu när han somnade. Ju mysigare allt är, desto jävligare känns det inför måndagens kommande hb-test. Men man får fokusera på det mysiga.
Henry och jag började vår dag med sprattel och gos i sängen, följt av en noggrann inventering av lådan med mina bakprylar. Med snön vinande utanför dörren så stannade vi inne och läste bok, tittade på ditten och datten i iPaden, hällde ut halva strösseltuben, drack smoothie på mormors plockade blåbär och ja… ni ser själva.
Min lilla stjärna. Jag längtar redan till imorgon!