Trött söndag

20140316-161834.jpg
Här sitter en trött liten kille i väntan på att få blod på tisdag. Han är tröttare än vanligt den här gången och ögonvitorna är fortfarande lite gula. Nya leverprover väntar på tisdag (och TÄNK om provsvaren kommit, på skattens genom alltså) så vi får helt enkelt se hur dom ser ut nu när det har gått ett par veckor.
Vi pysslar lugnt här hemma idag och laddar inför två galna kommande veckor.
Lillskatten kommer ju att bli piggare efter tisdag men jag önskar att det fanns något magiskt piggrecept även för mig… : ) Magen rör sig nästan hela tiden. Inte så konstigt med två pigga och typ 24cm långa krabater där inne. Och det är ju underbart att dom är pigga och gör sig “hörda”!
Men jag själv blir bara tröttare och tröttare. Måste ladda upp med energi nu på något sätt för på torsdag åker Mathias till Asien för jobb en dryg vecka. Puh! Allt går ju, men jag måste erkänna att jag är lite stressad den här gången.

Inställningen för den kommande veckan: Det får bli som det blir.

Hoppas att du njuter av helgen och solen!

Sol och sparkar

20140312-145246.jpg
Här sitter vi, en mamma, två pigga bebisar i magen och så dom två trötta katterna som latar sig i halvskugga. Tänk att det redan är onsdag! Om ett par dagar går jag och tvillingarna in i vecka 20 : )  När jag var hos barnmorskan igår så lyssnade vi på hjärtljuden för första gången. Det är något speciellt med det… det är så himla häftigt att få höra dem. Den ena är väldigt pigg, samma som var väldigt pigg på ultraljudet förra veckan : ) Den andra verkar aningens lugnare. Det kommer att bli så spännande att se om vi kommer att märka den skillnaden i sommar när vi får träffa dem!

I måndags blev jag sjukskriven 50% också. Det var efterlängtat (om man nu får säga så). Jag har upplevt en trötthet den senaste månaden som jag bara kan förklara som desperat. När jag sen började få ordentliga sammandragningar av bara små, korta promenader, så började jag längta efter måndagens läkarbesök. Nu jobbar jag alla vardagar, men halva dagar och det känns som den perfekta lösningen. Jag är inte alls redo att bara vara hemma, men både igår och idag så har jag sovit en timme på eftermiddagen. Det är UNDERBART. Helt plötsligt kommer lite kraft tillbaka. Jag börjar njuta av alla rörelser i magen, det känns att magen växer, jag orkar tänka på vad vi ska äta och leka mer med Henry.

Att jobba 50% känns som en bra investering i mig, bebisarna och min familj. Jag har lovat min barnmorska att njuta mer : ) och som sagt, det känns så mycket lättare att göra det nu. Tvillingarna mår prima och jag mår precis som förväntat. Bra grejer! Nu har vi passerat halvtid så jag har faktiskt börjat shoppa några få saker… : ) mest på Tradera än så länge. Det kommer att bli många inlägg om förberedelserna inför våra två miniskatter här i bloggen.

Hoppas att du har en strålande onsdag!

Perfekt?

20140311-132213.jpg
Det här med att vara perfekt… Är det inte ett väldigt tröttsamt ideal? Och vad betyder det egentligen?
Att vara en perfekt mamma är ju ungefär lika lätt om att vara en perfekt människa, vad det nu är. Är det inte bättre att göra det bästa man kan sett ur sitt eget perspektiv? Och visst nu utgår jag ändå från någon sorts normal norm när jag säger så. Att diskutera vad som är normalt är ju ungefär lika givande som att diskutera vad som är perfekt. Eller rättare sagt såhär. Själva diskussionen kan vara intressant, men slutsatserna känns inte riktigt lika relevanta.

Jag kan inte sträva efter att vara en perfekt mamma eftersom jag helt enkelt inte vet vad det är. Jag har heller aldrig hört någon beskriva begreppet “perfekt mamma” på ett sätt som gör det till något jag längtar efter att bli.
Tar man välgrundade beslut och försöker att vara så bra man kan så är väl det gott nog? Och dagar när man inte ens orkar det så kan väl det också få vara okej?
Jag är en människa som gör så gott jag kan baserat på dom förutsättningarna jag har och har skaffat mig. Det tycker jag är bra.

Hoppas att du också tycker om dig själv idag ❤️

Lyckan!!

Igår kväll var vi på rutinultraljudet på Mama Mia. Läkaren som utförde det är en av dom bästa, inte bara i Sverige. Vi träffades nog cirka trettio gånger under tiden jag väntade Henry. Men nu är det ju några år sen. Att se honom igen var smått overkligt… Men bra. Vi litar på honom.

Så vad såg vi då? : ) TVÅ hjärtan som slår, TVÅ pigga krabater som ser helt friska ut : ) dessutom stora för sin “ålder” haha. Det var ett fasligt liv och ständig rörelse och inte helt lätt att få några bra bilder. Men vad gör väl det. Vetskapen om att ha två välmående bebisar i magen är total lycka!

Nu ska jag inte oroa mig en sekund när jag får höra alla onödiga kommentarer om att min mage är så liten : )

Om fyra veckor väntar nästa tillväxtkontroll och då kommer man även att titta extra noga efter tecken på anemi.
Det är om fyra veckor så det tar vi då. NU ska jag bara njuta av gårdagens underbara besked och alla små buffar och knuffar som dom där fyra händerna och fötterna bjuder på dygnet runt : ) Våra bebisar…

Bjuder på ett stycke tvillingmage i vecka 19. Ha en härlig fredag!

20140307-064503.jpg

Den händelserika veckan

Ja, hur veckan började vet vi ju allihop. Men utöver Henrys gula ögonvitor så hade vi fått ett dåligt besked från banken i slutet på förra veckan och utbyggnaden av huset kändes plötsligt väldigt osäker. Att sälja blev inte heller aktuellt.
Men min driftige karl fixar : ) Mäklaren som kom över igår var nöjd med det han såg och skulle personligen ringa vår bankkvinna och ange sin värdering. På kommunen var man också positiv och det verkar som att vi kanske inte ens kommer att behöva bygglov. Vi får se idag : )
Så var mina föräldrar hos oss igår och Henry var i sitt esse! Att Mathias och jag fick en överraskning värd att sätta sig ner och smälta i lugn och ro gjorde onsdagen till en väldigt härlig dag.
Snacka om att lägen kan ändras från en dag till en annan… : )

Det blir en händelserik dag idag på många sätt.
Det var med ett leende i spegeln som jag satte på mig mina fina lyckoörhängen imorse.

20140306-074230.jpg

Hoppas att solen skiner där du är ❤️

Bli blodgivare

20140305-153233.jpg
Jag fick min kallelse i mailen idag, men jag kan ju inte ge blod nu när tvillingarna växer i magen.
Om du funderar på att börja ge blod så gå in på www.geblod.nu och läs på litegrann, sök på din närmsta blodbuss så att du vet när och var du kan ge.
Det tar ungefär 15 minuter allt som allt och det är inte värre än att ta ett simpelt blodprov.
Så lätt är det att rädda liv.

I mina ögon finns det ingen ursäkt att inte göra det, det är som att betala skatt eller pensionsspara. Eller som att ha en riktigt bra försäkring.

För min del handlar det ju främst om att ge tillbaka det vi tar för Henrys räkning. Men även om hänsyn till alla fina människor där ute som råkar illa ut på ett eller annat sätt. Gravida som förlorar blod i samband med förlossning, svårt sjuka som behöver friskt blod, olyckor… Det finns så många skäl att bara gå och göra det.
Det är vi och våra liv värda.

Lättade!

20140304-185715.jpg
Det gäller att ha kul även när man är orolig. Henry fick sitta fram i bilen med Mathias en stund på parkeringsplatsen innan vi gick in.

Förhöjda levervärden (som Henry har haft sen han föddes pga transfusionerna) tillsammans med mag/tarmvirus kan orsaka gulnade ögonvitor. Prover togs för att utesluta värre saker. Vi träffade en jättebra läkare, hade vår vanliga bästa sjuksköterska och var vid gott mod. Lillen var på toppenhumör och räknade dropparna med blod som trillade ner i dom små provrören : ) Sen åt han hemlagade pannkakor med sylt och grädde som vi packat med oss.
Vi blev ombedda att åka hem och vänta in provsvaren : ) Sånt är bra. Ett gott tecken helt enkelt.

Mathias och jag blev akut sugna på hamburgare och svängde förbi Max på vägen hem.

20140304-190344.jpg
Alla var glada, trötta och hoppfulla.

Väl hemma så ringde Henrys sköterska och bekräftade att inget ovanligt hade dykt upp bland provsvaren. På måndag åker Mathias och skatten tillbaka för ett återbesök och det känns så bra allting.
Visst, det är ju inge vidare att Henrys lever är påverkad sen han föddes, men det vet vi att läkarna håller koll på. Det är ingen akut oro i det.

Så lilleman och jag gick ut på långpromenad : )

20140304-190705.jpg

20140304-190728.jpg
Ännu en hjältedag avklarad… Just nu ligger han i sin säng och pratar bilar med sin pappa. Han är så fin och go och klok och snäll att jag knappt vet till mig. Underbara unge! Imorgon blir det dagis : )

Tack fina fina ni för all omtanke igår och idag!!
Det känns härligt att komma hem och få dela med mig av dagens bra besked.

Njut av kvällen!