Lycka och livskris

Det är verkligen allt på en gång i det gravida livet här hemma. Upp och ner. Vi har verkligen haft en supermysig helg med en massa hemmafix och pyssel, men framför allt med världens bästa lördag hemma hos min fina fina vän och hennes familj. Vi firade Maria, min äldsta vän (vi har alltså känt varandra länge : )), som fyllde år i fredags med god mat och många skratt. Vi har sån tur att ha två pojkar som älskar att leka med varandra. Henry livas upp av Hugo och tjoar och stojar och jag ser på Mathias att vi tänker precis samma sak – LYCKA. Lyckan att få se sin skatt tycka så mycket om en kompis och hur kul som har tillsammans. Vid nio däckade dom båda två och vi andra landade i soffan och pratade om det fantastiska i medicinsk forskning, renoveringsprojekt och badrumsfläktar : ) och annat också såklart. Och så fick lillebror ett och två paket! Två söta små snuttisar som jag anar att pojkarna kommer att älska.

Idag har Henry lekt doktor, hjälpt sin pappa med att beskära mörkläggningsgardiner och busat med katterna. Jag tappade humöret när han, som så många gånger förut, la sig på rygg i soffan och började sparka mot min mage. Tvåårstrots i all ära, men med alla gravidhormoner så har jag så himla svårt att hålla humöret i shack, speciellt när det gäller sånt som gör ont på riktigt. Jag röt, Henry blev superledsen och allt var hysteriskt ett tag. Sen läste vi Alfons och jag sa förlåt, att mamma blev arg för att Henry sparkas… sen sov vi i drygt två timmar och vaknade glada.

Henry och Mathias åkte sen iväg för att hämta söndagssushin medan jag vilade lite från städ och pyssel. Det var då jag såg dem. De första bristningarna på min mage. Är det inte skrattretande att några små bristningar kan få mig att känna det som att livet är över? Jag menar, efter ALLT vi har gått igenom. Jag vet att det är hormoner som spökar i den här reaktionen och jag hoppas verkligen att jag kan skratta åt det snart. Mathias säger allt snällt och fint som går, men just nu så biter det inte. Så vad gör man då? Jo, man bloggar, tittar lite halvhjärtat på Homeland och känner sig allmänt nedstämd. Och så tänker man intensivt på hur extremt litet det här problemet är egentligen. Att det inte ska få lägga en skugga på en så himla fin helg. Att jag har klarat av långt mycket värre grejer än några bristningar i huden. Det här med att vara gravid alltså… det är inte alltid en dans på rosor.
 

20140511-211314.jpg

Dagens tvillingar

20140506-202245.jpg

Vilken dag. Efter en väldigt bra och rörande lunchstund gick jag några få meter över till Mama Mia på Karlavägen i Stockholm där jag skulle träffa min barnmorska. Än en gång klagade jag på tröttheten som är bedövande. Men mina värden är jättefina och båda pojkarnas hjärtljud lät perfekt : ) det får vi vara glada för. Tröttheten är helt enkelt sviterna av att bära på två små sötnosar. Jag fick en tid för tillväxtultraljud redan nästa onsdag (ren rutinkontroll) och sen blir det ytterligare ett två veckor senare, men då med vår läkare från fostermedicin, för att titta på flödena i hjärnorna och se om dom små fortfarande är fria från tecken på anemi.

Vi har ingenting emot att göra en del ultraljud, det känns snarare bara som en stor trygghet och hjälp för att hantera den här graviditeten på ett så bra sätt som möjligt. Det är ju ingen hemlighet att jag återupplever en hel del av allt som hände när Henry låg i magen. Det började i samma stund som vi såg plusset på stickan. Varje spark och varje vecka är så fantastisk, men än så länge måste jag erkänna att min oro faktiskt bara blir större. Inte så att den tar över, men den gör sig påmind allt oftare. Ju fler bra och friska besked vi får om dom här två bebisarna som bor i min mage, desto mer går det in hur totalt galet allting var förra gången. Kontraster. Alltid dessa kontraster.

Dagens

20140506-082959.jpg

Först lunch med en god vän och sen besök hos min barnmorska. Jag längtar efter att få höra mina två små pojkars hjärtan slå, det är något speciellt med det… : )

I vecka 27 har jag märkt att jag har svårt att sova både natt och dag. Jag drömmer mycket och oroligt och tvillingarna är fortfarande väldigt pigga så gott som dygnet runt.
Kroppen känns tung och magen stor. Jag får ofta kramp i både vader och fötter. Helst i båda benen samtidigt. Sushi är väldigt gott och jag är ofta sugen på morötter. En gång om dagen kommer ett enormt chokladsug som jag anar har med tröttheten att göra.

Gravidmys

20140505-143151.jpgFörmiddagsmellis i form av smoothie med naturell yoghurt, melon, banan och hallon. Sen blev jag bjuden på lunch av min fina vän som bor nära. Efter en pratstund och god mat så åkte jag hem. Eller nej, jag hämtade ju ut mitt paket från babyshop.se : ) Trött trött trött…20140505-143201.jpgEftermiddagscravings med kolaglass med salta mandlar (mums!) och några avsnitt Homeland med Smilla i knät. 20140505-143211.jpgOch så tidningar. Jag brukar som sagt tycka att tidningar som Mama inte är så bra, men det här numret över förväntan. Vi föräldrar tycker jag är lite bättre och därför blev jag så glad när Henrys ena fröken kom och gav två nummer till mig när jag lämnade imorse : ) Men jag frågar mig fortfarande – behöver vi verkligen alla dom här “goda råden” om sömnrutiner, matning, barns personligheter och alla prylar man bara måste ha för att över huvud taget överleva som småbarnsförälder? Nej. Långt ifrån. Men ibland är det helt enkelt lite mysig läsning bara. Tvillingarna kör träningspass så att hela magen hoppar och jag håller mig stilla. Tänker att nästa år vid den här tiden lär det vara fullt ös på oss alla haha.

Helgen : )

20140505-085958.jpg

Vilken helg vi har haft! Kallt och lite ruggigt, men ändå så härligt! Henry har åkt traktor, fyrhjuling, båt… en dag tog vi båten över till Linanäs, köpte glass och åkte rutchkana (något Henry pratar om att han vill göra dagligen). Massor med tid med farmor och farfar, lek och bus med farbror Jacob och så storheten i att få vara byggledare i projekt utedusch : ) Kan det bli bättre? Ja, det kan det! För i lördags åkte jag och lillen in till “stan” igen för att gå på kalas. En flicka i Henrys dagisgrupp har fyllt tre år och hade kalas för sina dagiskompisar. Henry var skeptisk till en början, men sen kom två Bobby cars fram och då blev det roligt : ) Alice har dessutom två äldre bröder och dom hade ju hur många coola bilar som helst som man fick leka med. Alice fick ett paket med fina Brebas Blommor att pyssla med. Dom är ju så himla söta och man kan göra så mycket fint med dem!

Men det sötaste med dagen var helt klart när alla barn satte sig till bords för att äta tårta och dricka saft. Det blev så högtidligt och man märkte att dom gick in i förskolemode. Mot slutet av kalaset var det dags för fiskdamm och Henry fick sitt första godis någonsin. Föräldrarna hade dock järnkoll så tablettaskarna var av den sorten med små bra godisar som inte fastnar i tänderna. Och Henrys min! Han såg så lycklig ut haha. Och såklart får man äta lite godis när man är på kalas och 2,5 år. Vi satte oss glada och mätta i bilen och åkte tillbaka ut till landet efter två timmar. Första kalaserfarenheten får helt klart alla tummar upp : )

Hela helgen får helt enkelt alla tummar upp!

 

Hej bloggen!

20140502-214234.jpg

Utbygget där hemma är just nu inne i en “dra el fas” så huset står strömslöst stora delar av dagarna, vilket innebär att servern där min blogg ligger inte fungerar. Ledsen för det!

Vi njuter av havsluft men ska hem till stan för att gå på kalas och titta till bygget imorgon : )
Just nu försöker jag bara att hitta en bekväm ställning att sitta eller ligga i. Magen känns sprickfärdig, huden känns sprickfärdig, värmevallningarna och svullna fingrar kom som ett brev på posten i förrgår…. Nu börjar det. Vecka 27. Hej och hå. Tur att det åtminstonde går framåt!

❤️

Snålblåst och gråväder

20140501-093219.jpg
Vi kurar inne på landet, första maj känns lite som första november. Det blåser och driver in snöblandat regn i viken. Inte som i påskas när vi satt i solen och hade det gott på bryggan.. : ) Musse är den som är bäst på inomhusmyset, vi andra är lite rastlösa.
Henry vill åka båt och köpa glass och åka rutchkana, eller åka fyrhjuling. Vi förhalar det hela så länge det går och just nu räknar han sina tänder. 10 stycken tycker han att han har hihi.
Skönt är det i alla fall att komma hemifrån och se havet även om vi kurar inne.

Hoppas att du har en mysig första maj!