Med våren kommer kraften.

Det är dags att öppna ett nytt kapitel i geliv.nu. Rättare sagt ett nygammalt kapitel.

Jag pratar om Mirijam. Om kampen mot Susac Syndrome , vårdtwister och läkares prestiege. Om den dagliga kampen för livet, synen, hörseln, hjärnfunktionen. Om kampen att hålla ihop en familj som hela tiden splittras på grund av sjukhusvistelser, många av dem akuta. Vad gör det med en människa att vara sjuk i två och ett halv år? Vad gör det med en familj, med barnen? Ovisshet… den där förbannade ovissheten. Det är den som länkar oss samman. Mirijam och jag.

Jag berättar nu om hur jag ser Mirijams hopp slockna och hur det väcker något så starkt i mig att siktet nu är inställt på en enda sak. Mirijam behöver få möjlighet att resa tillbaka till Tyskland och träffa specialistläkaren där. I Tyskland finns svaret, så låt oss hjälpa henne dit.

You may also like...

1 Response

  1. Mirijam says:

    Nadja – det betyder så oerhört mycket och inga ord är naturligtvis tillräckliga för att beskriva min tacksamhet till dig och alla andra som engagerar sig och hjälper en vanlig trebarnsmamma med en ovanlig sjukdom. Gråter lite för mig själv från sjukhussängen, känner mig välsignad över att ha så fina människor runt omkring mig mitt i allt det svåra och hopplösa. Tack , nu bär mig just nu när mina ben inte riktigt orkar gå längre.🙏❤

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *