IMG_2162.JPG

Om att lämna sin comfort zone och friheten det ger

Igår kväll var Mathias och jag på fest. Det var fest för alla föräldrar och pedagoger med respektive, en så himla fint ordnad och härlig kväll på alla sätt : ) Men det jag tänkte berätta för er är om hur jag mådde hela fredagen fram tills vi kom fram och andades in den festliga atmosfären. Jag är nämligen blyg. Jätteblyg. Har alltid varit. Så redan på morgonen var jag stressad, trött och hade ont i huvudet. Hela dagen tänkte jag att jag stannar hemma. Jag har ändå inget att ha på mig, ändå inget att tillföra. Jag tänkte att “vad sjutton har jag ställt till med som började samla in pengar på ren magkänsla och nu är en sån där jobbig välgörenhetsperson”…

Sanningen att säga så är jag stolt ända in i märgen över att jag vågade följa min känsla just för Mirijams räkning. Men den känslan försvinner när jag vet att jag ska utsättas för något som jag är så obekväm med. Jag tänker att jag är ful, lönnfet och osmart.

Men så gjorde jag mig i ordning trots det oerhörda mentala motståndet. Mathias var glad och barnens farmor var här för att passa Fred och Lorenz. Vi gick promenaden till festen. Jag helt klädd i gamla favoriter i svart, för det var det jag blev mest bekväm i, Mathias färglad och sommarfin. Vi skrattade lite åt det hela och så kom vi fram. Till den finaste trädgården jag har sett på flera år! Till en stämning som var glad och förväntansfull. Då släppte det. Jag kände mig fin, tittade på min fina fästman, drack ett glas vin och njöt av att hinna prata och skämta med honom. Och så alla fina föräldrar och pedagoger som stod och småpratade : )

Vi har sån tur! Vi är så lyckligt lottade att ha vårt barn på en förskola där vi tycker så mycket om precis alla. Maten var fantastisk, musiken slog allt och vi promenerade hem strax före midnatt glada i hågen.

Tänk att det skulle vara så svårt att bara se fram emot kvällen istället för att känna sån stress och tänka så många negativa tankar istället för att bara se fram emot en härlig kväll tillsammans med Mathias och alla andra. Nästa gång.

Idag gosar jag med Fred och Lorenz, äter färsk grön sparris med parmesan och lyssnar på glad musik. Mathias är iväg på ett grabbdygn och Henry är hos mormor och morfar. Tänker på gårkvällen och ler. Tänker på insamlingen och mina fina ungar och ler ännu mer : )  

  En glad och en sur.   

 Dagens osminkade och glada sanning. Insamlingen har nått över 20 000 kronor!   

 Mums. 

2 thoughts on “Om att lämna sin comfort zone och friheten det ger”

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *