Årsdagar

Mamman och skrutt

En årsdag närmar sig. Den känns i hela kroppen. Å ena sidan minns jag den lyckliga förväntan jag kände inför rutinultraljudet i vecka 19 förra året. Jag ville så gärna veta om det var en liten pojke eller flicka som växte där inne i min mage. Jag ville bli en av dom lyckligt blivande mammorna som fäster ultraljudsbilderna på kylskåpet för att glatt kunna visa upp det lilla livet för nära och kära. Att allt inte stod rätt till med “Bubblan” fanns inte på världskartan. Nup-testet var ju okej och ett tidigt ultraljud hade visat på en pigg krabat. Så det var med glädje och spänd förväntan som jag la mig på britsen den 28 juni 2011, min hand i den blivande pappans hand.

Ganska snabbt konstaterades det att Bubblan hade, vad man då trodde, en på tok för stor magsäck. Med sammanbiten min stängdes ultraljudet av. Vi hann fråga om det var en pojke eller flicka och om vi kunde få en bild utskriven. Tveksamheten i blicken som mötte mig när jag ställde frågorna fick hoppet att sjunka och tårarna att rinna. Sen ringde man till Fostermedicin på KS Huddinge och berättade om “fyndet”. En kvart senare ringde min mobil, det var läkaren från Huddinge och vi fick en tid redan dagen efter kl 09.00. Timmarna mellan tisdag eftermiddag och onsdag morgon var fruktansvärda. Så många tankar och känslor hann passera. Mest minns jag sorgen. Sorgen över att lyckan försvann. Att min glada förväntan byttes ut mot konstant rädsla. Var det mitt fel?

Den 29 juni 2011 började så vår resa tillsammans med två fantastiska läkare på Fostermedicin i Huddinge. En resa som i alla högsta grad pågår än idag. En resa så extraordinär att en av våra favoritläkare på Barnhematologen i Huddinge skämtsamt har sagt att vi borde skriva en bok. Men det blir nog ingen bok. Jag börjar här istället. Här där jag kommer att skriva om livet som mamma till en fantastisk liten pojke vars diagnos fortfarande är okänd. En underbar liten krabat som lever tack vare regelbundna blodtransfusioner.

//N

You may also like...

4 Responses

  1. Amny says:

    Världens finaste N! Så mycket jag har att lära av er aldrig sinande styrka och att ta tillvara på livets varenda sekund.

  1. June 3, 2014

    […] är det tre år sen som allt med vår skatt började, snart två år sen jag skrev det här blogginlägget. Mitt allra första. Jag har lärt mig mycket på tre år. Därför visste jag att […]

  2. June 3, 2015

    […] sen jag började 2012. Men många är nya och har kanske inte gått tillbaka till att läsa mitt första inlägg, eller senare. Om ni vill och har tid så gör det. Kan hända så förklarar det en del av […]

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *