Så sjukt bra!

Jag måste klappa Mathias och mig på ryggen för vi har börjat med en helt ny vardagsrutin som är helt genial!

Förr: Jag vaknade med bebisarna, trött och på dåligt humör av sömnbrist och depression. Mathias vaknade med Henry vid 07.30, direkt stressad över att lämna på föris och sen bli sittande i köer för att sen stressa in på jobbet. Jag var stressad över att barnen var så oroliga över mitt och Mathias spring fram och tillbaka, så jag åt sällan frukost och hann inte klä på mig och dagen kom aldrig riktigt igång. Henry var stressad, Fred och Lorenz oroliga, stressad pappa, stressad mamma. På eftermiddagen var det ofta okej att hämta Henry och gjorde man det vid kl 15 så var oftast den första timmen hemma riktigt mysig. SEN. Not so much. Middagskaos, trötta barn, arga barn, slutkörd mamma. Mathias kom hem efter stressiga dagar på jobbet och hamnade rakt i kaoset här hemma. Allt han fick se (i stort sett) var mig helt uppgiven eller arg eller ledsen. Barn som var röriga och sen försöka få i sig middag mitt i allt och sen natta och sen… ja, god natt. Blä.

Nu: Mathias går upp klockan 6 ungefär, äter frukost och gör sig klar för att åka till jobbet. Han sätter på kaffe (hallelulja moment på den precis varje dag!) och säger hej till oss andra som vaknar ungefär en halvtimme senare. Då är alla barnen morgonglada, Henry dricker välling i lugn och ro och jag matar dom små, dricker lite kaffe och äter någonting. Mathias åker till jobbet runt 7 halv 8, slipper köerna, kommer tidigt till jobbet och hinner få en lugn start där, och lämnar oss här hemma i ro. Jag slår på barnkanalen och vid åtta vill Henry ofta äta yoghurt och macka, vilket han ju nu kan göra utan att stressa. Lorenz och Fred äter ofta lite frukt då och jag sitter med och myser. Jo faktiskt! Om jag vill kan jag duscha och tvätta håret med fyra små nyfikna ögon som nöjt ser på innan det är dags att gå, eller som idag när jag tvättade ansiktet och sminkade (!!) mig lite. Sen vankas blöjbyten och påklädning. En stund senare är det dags för ytterkläder. Ingen stress, vi hinner förbereda oss på vad som är på gång och kommer iväg utan större problem. Den här veckan har ju dessutom varit helt fantastisk med klarblå himmel och solsken, så vi hinner njuta och rullar sen upp på föris. Där vill numera Henry säga hejdå och kramas på terassen, en bit från dörren där han sen ska gå in. Det märks att han känner sig stor när han får gå in på egen hand : ) Sen väntar jag utanför så att han kan vinka från “vinkfönstret”. Jag har ju ingen brådska någonstans så jag hinner byta några ord med andra fina föräldrar, ibland blir jag såklart avbruten av småkottar som vill något annat, men så fort vagnen börjar rulla så är det bra igen. Antingen går vi en promenad, kanske att vi behöver köpa mjölk eller blöjor eller annat och då blir det småprat med butikspersonal. Sen börjar liksom resten av dagen. Med den bästa bästa guldkanten! För att eftersom Mathias är på jobbet så tidigt så är själva grejen att han åker hem och hämtar Henry klockan fyra : ) sen är vi hemma TILLSAMMANS, resten av eftermiddagen och kvällen. Mathias slipper köer, får en härlig stund när han hämtar Henry och kommer sen hem till två glada småfisar och en GLAD mamma. En mamma som är ute ur mörkret och som dessutom sover hela nätter och vilar tryggt i vetskapen om att vi är två om eftermiddagskaoset. Som numera inte är kaos. Utan faktist rätt trivsamt ; ) Igår sov alla barn när klockan var 19.30 och jag somnade inte länge efter det. Vi kan liksom andas igen! Jag sover jättebra och det känns dessutom som att tusentals ton har lyfts från mina axlar. ALLA familjemedlemmar stressar alltså mindre nu. Alla mår mycket bättre. Just nu är jag trött. Men trött på ett sätt som man är när livet har gått i 190 och sen får en bra vändning. Sovtrött. Och eftersom vi har barn som sover hela natten så kryper jag ner brevid Henry och snusar gott. Gärna redan vid klockan åtta : )

Så ser ett riktigt riktigt bra beslut ut. Heja oss! Och såklart lika mycket heja alla som lyckas få ihop livet! Och alla er som testar er fram : ) man måste våga prova för att hitta rätt och hitta ett sätt som gör att hela familjen gynnas. 

IMG_4057

Den viktigaste lärdomen från året som gick är verkligen att ALLA i familjen måste må bra. För om en är olycklig eller inte mår bra, så påverkar det alla andra. Man har därmed allt att tjäna på att vara rädd om sig själv för att på så sätt vara rädd om hela sin familj. 

You may also like...

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *